Kalla dagar....del 3

Sofia kände att det var någon magisk inre kraft som drog henne efter kvinnan. Kvinnan försvann runt en gravkammare och sedan var hon som uppslukad. Sofia gick runt den stora graven och i änden av den såg hon att ett svagt sken sipprade upp får ett öppning. Hon gick närmare och kunde då se en smal trappa som ledde ner mot det svaga ljuset. Ett svagt dovt ljud hördes också.

Sofia kände att hon inte kunde styra sina egna steg utan började sakta gå ner mot ljuset och ljudet. Hon halkade till lite lätt i stentrappan och för att inte trilla tog hon emot sig mot väggen. Någon kletig massa rann utmed väggen. Sofia torkade av handen mot sin kappa och fortsatte nedåt. Ljudet kom allt närmare, det lät som om några läste en ramsa, det gick inte att urskilja orden i den mässande ramsan. Det luktade något sötaktigt.

När hon stod längst nere i trappan kunde hon se mängder svarta kapuschonger som stod i en ring runt en kista som var av sten. En som verkade vara deras ledare, stannade till i sitt mässande och tittade bort mot Sofia. Det gick inte se hans ansikte i det svaga skenet. Något tog tag i hennes kropp och lyfte upp den från marken. Hon kunde inte känna några händer eller se någon som bar henne. Försiktigt började hennes kropp att förflyttas emot de svartkädda människorna.

Kraften släppte sakta sitt tag om hennes kropp ovan för stenkistan och lade ner den på den kalla stenen.
Ovanför i taket kunde hon se ett brinnande kors.