Kalla dagar....del 2

...kvinnan vände sig så hon hamnade med sidan mot sofia som stannade upp...några grenar från ett kalt träd skymde ngt...kvinnan stod ca 30 meter framför...kapuschongen skugglade ansiktet så det gick inte att utröna några drag ...hennes andedräkt bolmade ur munnen med ett blå sken i den kalla mörka eftermiddagsluften i skenet av de höga sakrala kyrkolyktorna...kvinnan sänkte huvudet ngt som hon funderade ett litet ögonblick o vände om igen o fortsatte framåt...nu lite snabbare...sofia ryckte till men kunde inte låta bli att följa efter...hon hade nu helt glömt att hon var påväg hem o helt uppslukad av den mystiska kvinnan följde sofie efter allt längre in i kyrkogården o ju längre in de kom ju högre blev träden o ju längre o spretigare blev dess grenar...gravstenarna syntes också bli högre o allt tätare o mörkare, blötare o mer mossiga...kvinnan sicksackade nästan svävandes fram mellan gravstenarna o sofie fick halvspringa för att följa den släpande kapuschonen som slängde o fladdrade i den allt mer tilltagna kyliga vinden...sofie stannade upp ett ögonblick o tittade sig omkring som om hon för ett ögonblick kom till sans o till insikt att det var hem hon skulle...men sofie kunde inte se ngn kyrka längre, inga höghustak i horisonten eller ngt storstadsljus som kunde ge någon riktning för att på snabbaste sätt komma ut från kyrkogården...